måndag 14 november 2011

två saker stör mig i det svenska samhället….

Två saker stör mig i det svenska samhället

Det ena är att miljörörelsen inte är i frontlinjen, och att universiteten inte fungerar.

>Information och hur den konstrueras.> universitet>form, struktur

Vi måste erkänna de vetenskapliga reglerna i etik, sannolikhet och godkända mätmetoder.

Detta ger en viss fördröjning i informationen, men det är det pris man får betala för sanningen.

Vad nu det är.

Men innehållet. Vi lever idag i ett informationssamhälle, och detta är inte detsamma som att leva i ett tjänstesamhälle.

Informationen är idag så väl sorterad att små barn kan ta till sig kunskap som den äldre generationens inte klarar. Och hur är det möjligt?

Detta är möjligt dels genom tekniken, mobiltelefonens menyer och sökvägar etc. men också kan man anta att barn inte har en klar bild av hur informationen presenteras.

Hur informationen är strukturerad. De har inte den traditionella synen på hur en information skall vara beskaffad.

En tidningsartikel skall ha en rubrik, en ingress och en brödtext, då är det en artikel. Vad som står i artikeln eller hur källorna är verifierade glömmer vi för den har den form vi är vana vid att en tidningsartikel skall ha.

Men vilka kriterier skall vi ställa på innehållet.

På en skönlitterär text, om översättningen inte är bra, då läser inte jag. Texten är styltig och omständlig. Inget flyt. Då läser inte jag.

Och detta ger mig en ledtråd om vad jag söker. Informationen skall vara snabb. Den skall vara så formulerad att man på kort tid får mycket information. Det värdesätter jag.

Jag klarar ett tryckfel. Jag klarar ett felaktigt komma.

Vad jag söker i ett ämne är fragment som levandegör. Och här vet jag att jag hamnar i konflikt med vetenskapliga klubben, men jag vidhåller min ståndpunkt.

Dessa fragment skall motsvara en bild, ett diagram, en genomskärning.

Och hur ställer man kriterier på detta. Jag vet inte.

Information och hur den konstrueras>universitet>innehåll, stoff

Vad är innehåll. Vem tjänar på innehållet, och hur skall man förhålla sig till källor.

Jag är i granada och skall besöka alhambra. En byggnad byggd av en grupp i en bestämd tid. Varför är detta intressant. Arabisk arkitektur byggd i spanien. Man får anta att det byggdes i ett bestämt syfte. Varför skall jag veta det. och varför skall jag tycka detta är intressant. Det är stort och det är annorlunda. Det är gammalt. Det är ett slott och andvändes troligen som adminstrativt säte och som representation. Och var en maktsymbol över den nya världsordning som inträtt genom byggherrarnas entre.

Varför är detta intressant. egentligen. när blir det intressant. Skall man jämföra med spanska maktsymboler från samma tid. Eller skall man se hur det vittrat sönder. Vad är det som är intressant.

Det enda jag ser när jag ser en byggnad av sten på ett berg, är slitet med stenarna. Hästar och människor som drog och släpade dessa stenblock till toppen för att sammanfoga dem enligt en konstruktion. Alhambra är enligt guiden byggd av lättare material.

Information och hur den konstrueras>universitet>tolkning, bearbetning

Om det enda jag ser är slitet sten för sten släpas upp till bergets topp. Kan jag då se framtiden ur historiens verklighet. Självklart jag är den första som slänger upp kameran då jag ser en kran eller en travers. Jag ser tekniken som en välgörare.

Och min egen konsekvens är att jag skall kunna flytta mina tillhörigheter på en paketcykel och själv klara att bära in dem i lägenheten.

Och detta är kärnan i min universitetskritik. Man studerar, man läser källor och under fem år byggdes denna bor och fem miljoner stenblock höggs till i ett stenbrott fem kilometer bort och fraktades. Och så skriver man detta och fattar ingenting- man skriver rapporten och det ska vara rubriker, och det ska vara rätt stavat, men man fattar inte vad det innebär. Man fattar inte att det finns ett förtryck i detta. Man fattar inte att om det fanns en annan krigsteknik skulle kamoflagedräkten sett annorlunda ut idag. Vapnen skulle ha en annan funktion om krigaren var mobil.

Detta är ett uttryck för att i krig skall man låsa in sig i en stenbyggnad och den skall vara högt belägen så att man har kontroll. Och varför hade man den tekniken. Den tanken måste komma någonstans ifrån.

Och detta får jag inte svar på om jag besöker borgen på berget. Jag ser tjocka murar och tänker. Här var det nojade människor. Vilka vapen kunde tränga igenom stenen. Inte armborsten, inte pilen och inte kanonen.

Varför var muren så tjock. Och så tolkar jag. Man ville få folket att slita i onödan. Man använde detta som ett förtryck. Väggarna hade kunnat vara hälften så tjocka och fyllt samma funktion.

Men det vet jag inte. Och så kan jag se bälgformationer och förstå att detta var skickliga stenhuggare och så kan jag se, men allt är bara varför?

Vem skulle anfalla. Var det sig själv man såg. Och jag svarar ja.

Man får ju komma ihåg att de var på offensiven och hade självförtroende och så byggde man borgen, och vi tror på detta. Och tänker att etta var riktiga krigare som bygger såna ståtliga borgar. Och sanningen kanske var den att det var fredliga bönder som inte visste hur man försvarade sig. Riktiga krigare, vad vet jag om det.

Univeristet> framtid.

När man besöker alla dessa franska städer och dess katedraler så finns ett fragment i denna byggnad som inte alltid beskrivs. Kyrkklockan. Jag vill använda detta som en bild för framtidens synsätt.

Man beskriver vem som byggde katedralen och var stenen kommer ifrån.osv.

Men dessa kyrkklockor. Gjutna i ett stycke och hur fick man dem på plats. De har hängt där i över femhundra år, och ringt en gång i timmen för att konkretisera tidens gång.

Hur fick man upp dem. Hände det aldrig att de började pendla i upplyftandet, eller att de började snurra. De har hängt där i femhundra år, och jag vet inte ett enda dugg om dessa klockor. Men jag vet vad en katedral är.

Och klockorna kan anses betydelselösa, men ändå. Ett fenomen som funnits i över femhundra år och man bara accepterar det. man vet inte så mycket om dem , man vet att det är en mekanik som gör att de slår rätt slag i rätt tid. Och klangen är lite dov. Och det finns klockor som klonkar. De är förmodligen spruckna. Detta skall inte tolkas som att förkunnaren i denna kyrka talar falskt, men ändå. Varför vet jag inget om kyrkklockan, i denna tid av information. Det stör mig. Att universitet legitimerar sig själv genom upprepning, genom trender och genom modernitet. Man måste hänga med annars får man inga pengar.

Visst, en viss styrning måste även jag acceptera. Men ändå hur beskrivs makten, hur avgränsas makten. Hur beskrivs historien och hur avgränsas historien. Detta stör mig. Jag medger att jag är lite svävande här, men vill ändå påbörja en innehålls och metod debatt för forskning, utbildning och metodik.