Och nu var semestern slut. Familjen som under två veckor hade byggt ett stort sandslott packade sina resväskor och åkte hem, och slottet sköl jdes bort av vågorna.
Alla hade tyckt att familjen var så duktig, som byggde varje dag och gjorde något tillsammans.
Man hade tagit en promenad varje kväll förbi slottet och sett vad som hänt sedan dagen innan.
Det var liksom ett gemensamt projekt.
Och familjen åkte hem och berättade om sitt sandslott för alla sina vänner.
Det fanns någon som på sin semester sett alla matlagningsprogram på spansk TV, och någon hade tagit kort på alla kaktusar i området och läst på vad de hette, och någon hade tittat på alla sportprogram och tyckte det var viktigt att kunna namnen på de spanska idrottsmännen.
Och det fanns dem som byggde riktiga hus.
Om jag skulle bygga något skulle jag bygga ett riktigt hus, med blå fönsterrutor. Det skulle vara snyggt. Ett vitt hus med blåa fönster. Och inga gardiner, sparar tyg.
Och nu vet jag att det finns daghem som haft ökentema, och jag vet också att edt är nya förhandlingar vid matbordet.
Om man går ut med hunden, läser sian läxor och borstar tänderna,
Då åker familjen på semester till ökenlandet. Men inte annrs.
Och jag vet också att nu kommer det inte turister, det kommer experter i teorin, som utifrån sina teorier skall undersöka öken.
Och det kan jag säga med en gång, att kamelerna blir probelm.
Man har soffor på kamelerna. Det är hu för turister.
Annars är et ökenkorrekt.
Och detta är billig arbetskraft, en glass bara, så har du trevligt sällskap hela dagen.
Och deras uppgift är att du ska lyssna och du ska tänka.
Vad är det de vill säga egentligen
Och vad du gör och varför.
Jag skriver sagor som bara barnen förstår. Och nu tar jag bussen till almeria.
