Den nya ekonomin inom nationalekonomin är att räkna på icke-ekonomi. Alla stölder, våld, vandaliseringar. Vad händer om detta inte finns?
Samhället betalar för en tjänst som inte finns. Detta är idag en service till den informella ekonomin. Skattebetalarna gynnar den informella ekonomin med skattemedel och pris på tjänster och varor och idag räknas enbart de primära cirklarna. Nedslagen och rånad. På detta räknas enbart ambulans och sjukvård. Polis kanske. Men därefter följer rehab, vikarie på arbetsplatsen och psykolog. Personens invaliditet eller psykiska men har ett pris.
I övriga världen kan man markera om man inte vill delta i denna verksamhet, men i Sverige har man inte den friheten.
Här råder lojalitetsprincipen. Invandrargrupper har sina kutymer, homosexuella utesluts och vissa politiska grupper är inte OK.
Och för detta ändamål har man en organisation av frivilliga arbetare. Oftast kvinnor som anses vara kvinnliga och kan sina grejer. Alla är vi olika och alla anser inte att bondelivet är ett ideal.
I denna icke-ekonomi ingår beräkningar på kulturyttringars konsekvenser. De stora festivalerna är inte helt rumsrena. Misshandel, våldtäkter och stölder och vandalisering i kölvattnet. Detta är idag en del av kulturen men det kostar. Och städning.
I en ny beräkning är det inte självklart att man betalar med skattebetalningarnas pengar för att få merarbete. Den pressade sjukvården ber inte om att få våldtäktsoffer och misshandlade personer i sängarna.
Visst är det helt OK att supa huvet av sig men frågan är om det behövs en festival för ändamålet.
Jag bevistar inte den typen av aktiviteter. Det sätter fart på fel hjul. I ekonomin.
Man betalar i den offentliga sektorn i investeringarna i humankapitalet, inte för att polis. Vakter och sjukvården skall ha att göra. De finns där utifall att. Inte för att de skall maximalutnyttjas.
Detta argument är inte rasistiskt eller sexistiskt. Det är samhällsekonomiskt korrekt och ligger inom nationalekonomins ram.
All kulturell verksamhet ligger i ett ekonomiskt och ett politiskt system. Och alla måste erkänna att om man besöker en operaföreställning eller en balettföreställning så stannar ekonomiskt uttag där. Man super sig inte full eller skränar och dricker öl på gatan. Det är en annan kulturupplevelse. Man subventionerar verksamheten och detta har alternativkulturer använt som argument för sin verksamhet.
All kulturyttring av alternativ kultur leder inte till våld och stölder, men tillräckligt många för att de ska bli ointressanta som alternativ till den etablerade kulturen i svenska samhället. Och detta får vi leva med. Att dessa mass kulturella övningar får ske i annan regi. Utan skattebetalarnas pengar.
Och jag ser gärna att man söker nya former med kulturella förtecken än se amatörer skutta runt i staden. Gräsligt. I festivalernas kölvatten kommer en del annorlunda gäster. Det kan vara människor som flyter runt i europa. Det kan vara så att de vill bli försörjda av svenska kvinnor och det kan vara så att de vill gå på festivalen utan den svenska kvinnan. Detta är inte acceptabelt. Svenska kvinnor har ingen skyldighet att ansvara för migrationsverkets misstag. Det är ohållbart.
Utländska investeringar är en sak. Men det är tveksamt om Guatemala och Gambia vill investera i sverige för att ordna arbete åt de sina. Tveksamt. Utländsk invandring utan adress är en annan, den är inte en investering i humankapitalet.
Festivalerna har enligt mitt förmenande spelat ut son roll som gatans underhållning och masskulturen kräver nya scener. Nya perspektiv och nya attraktioner.
Dessa icke-ekonomier räknar alltså på om allt var som vanligt. man räknar bort denna festival. Och mäter detta mot politiska beslut och investering i humankapital.
Man räknar ut vad man skulle tjäna på att inte ha denna form av kultur. Vad man kan tjäna på att inte ha våld, snatterier och stölder, vandaliseringar, kravaller, knarkrehabiliteringar, våldtäktsrehabliteringar. Detta kan man fundera på när man sitter på den nedklottrade skräpiga spårvagnen i göteborg.
