här i södermanland känns de stora modehusen lite främmande. varför vet jag inte. en tradition kanske.
men jag ser ändå två linjer som dels kompletterar varandra och dels markerar ett oberoende inom kvinnliga kläder. dessa linjer skall fungera som inspiration och stilmotor, inte som kopia.
läderstöveln med kedjor och tuffa detaljer, där skinnjackan pryds med kedjor. som kontrast använder jag en svart kor klänning med broderier, trots mixandet av material ger det ett tufft och oberoende intryck. det behåller den självständiga linjen men är inte för mycket.
självständigt och kraftfullt. gärna med en oversized blomma som dekoration.
här utgår jag från en svart linneklänning och tar upp sjuttiotalets virkade detaljer. detta känns rätt och lagom pyssligt. de blanka kängorna harmonierar linnets struktur och för att ytterligare understryka lokal naknytning använder jag en kort tröja som associerar till allmogens korta axelvärmare.
här flödar associationerna. progg, hemvävd, ekologi och medveten.
en trevlig och intressant look med naturmaterial som bas. kanske som en svensk introduktion till desigauls etnoline.
detta är lättburna linjer som tydliggör kvinnans vilja.
