lördag 14 maj 2011

Var tog alla vackra vilda kvinnor vägen?

 

Och vem vill ha en lismande, fjäskande varelse efter sig, alla tider på dygnet.

En som kontrollerar dig och följer upp allt du gör och allt du säger.

Jag skulle tappa intresset. En som lyder minsta vink och stajlar sitt liv för att behaga dig, jag skulle tappa intresset.

Jag skulle förlora min potens. Jag skulle bli kastrerad.

En relation som vilar i svartsjuka och misstro. Vem vill ha ett sånt förhållande. Det är kvävande inte utvecklande. Och vad händer om individen inte utvecklas. Den blir aggressiv eller depressiv.

Det är ingen tillfällighet att antidepressiva mediciner är på tapeten. Det är ingen tillfällighet. Om jag hade detta kräk runt fötterna, dag efter dag, jag skulle behöva uppiggande medel från svarta marknaden för att utföra mina äktenskapliga plikter.

Jag skulle köpa droger. Jag älskar min frihet. Jag lever endast med människor som är jämlika. Om jag har underlägsna människor runt mig då existerar jag enbart.

När jag har en jämbördig människa man eller kvinna kan vi utvecklas. Vi kan utforska mer områden än jag gör ensam. Lika värde. Samma nivå och med varsina två fötter och med varsina två ögon möter vi världen. Barn är barn, och de måste växa upp i en tillitsfull miljö. Där människor litar på varandra och litar på sin egen förmåga.

Vem vill ha en lismande, fjäskande varelse som klänger runt fötterna?