Familjen magnusson
”jag kommer från familjen Magnusson, sa han, kan jag hjälpa till med något?”
Han stod bredvid oss tre mitt i skogen. Vi tre hade paddlat kanot hela morgonen. Vi hade hyrt kanoten halva dagen och vi var angelägna om att lämna tillbaks kanoten i tid.
”nej tack”
Jag hade träffat denne man i andra sammanhang. Han var stadsdelspolitiker och hade fällt uttalanden som inte var lämpliga för vidarebefordran.
Han var vad man kan kalla manschauvinist, av värsta sorten. En legend inom kvinnorörelsen.
Stieg Larsson hade skrivit en bok som hette mannen som hatade kvinnor, det var han. Ingen visste varför han fått så mycket inflytande.
Troligen var det för att han gav sina vänner små benefits, små privilegier som gjorde dem på gott humör.
En liten present varje dag.
Hur kunde då dessa benefits se ut.
Vi har lägenhetsvisning här. Man visade upp olika lägenheter utan lov. Det var lite rfäckt så där.
Snattade socker och matvaror på samma gång.
Man kollade städningen och disk.
Detta var kaptens ord, det finns bara en kapten på en båt.
Diskriminering och olika behandling av familjemedlemmar och de som inte vill vara med.
Han gick utanför lagen för att nå sina syften.
Han ville ha kontroll.
Så i det ögonblicket stod det klart för stadsdelspolitikern, att allt var en dröm.
Man gör inte så, man säger inte så.
Han sprang inte, han stod med huvudet på sned och log. Han var arg, förbannad.
Detta var en man som ansåg sig ha makten och han tog inte ett nej.
Han var inte van att bli satt bredvid.
Det var första gången. Men inte den sista.
Han skulle minsann kalla in familjen. Här skulle visas vem det var som bestämde.
Det är alltid lika roligt, tycker jag, att få den obildade massan att kliva in i de olagliga kvarteren, gärna med politiska förtecken. Att sitta i politikerpositionen och sanktionera diskriminering och förtryck. Likt en diktator, domderade denne man.
Ni skulle ha hört vad han hade att säga. Han drog sig inte för att skicka ut mindre vetande unga kvinnor att speja på de människor som lämnade området.
Han ville veta vad de sa, vad de gjorde. Ekonomiska sanktioner.
Vissa fick inte den ersättning de hade rätt till. De skulle hållas kort. Man gör inte så, man säger inte så.
Och ute i europa har man kanske inte samma förståelse för familjen magnussons suveränitet. Man anser dem behöva likt en fiskare, man behöver napp. Lite barnslig får man vara.
Hur stor är familjen? Tvåhundra man.
Vi drog upp kanoten på land och bar den över det sista hindret släppte ner kanoten med en duns och satte oss och paddlade rytmiskt till andra stranden där kanoten skulle lämnas tillbaka, i tid.
Drömmen om makten var över. Drömmen om familjeföretaget var över och det började regna. Det svämmade över.
Jag satte mig upp med ett ryck tände lampan och tittade på klockan. Tio i två. Var kom denna dröm ifrån. Varför kände jag igen allt. Om och om igen….
