Arbetsproduktivitet och tjänstekvalitet är vedertagna mått på arbetets art. Detta är mått som använda över hela världen. Arbetstid och ledning är mått på arbetets organisering.
I ett jämförande perspektiv över ett område kan man mäta och jämföra arbetets art. I hela sverige har vi tidningar, lokalpress och vi har grundskolor och vi har barnomsorg. Och vi har människor som använder dessa institutioner för information.
Vi har förstått att skolan i sverige är sämre än i utlandet samtidigt som vi har en standardisering av kunskap på universitet, och detta borde kräva en standardisering av allmänbildningen. Och detta har vi i sverige ingen chans att uppfylla. Vår allmänbildning är lägre än utomlands.
Och då får vi titta på informationen. Lokalpress och grundskola har inte uppfyllt europas kriterier på allmänbildning. Arbetsproduktivitet och tjänstekvalitet. Och nu står faktum klart. Det finns grupper i samhället som roar sig med att sänka arbetsproduktiviteten och tjänstekvaliteten bara för att man tycker det är roligt.
Man tystar ner nyheter och man busar i skolan. Och då får vi se på värdet på arbetsmarknaden. Svenskar platsar inte på europeiska arbetsmarknad. Det vet alla som sett malmös blondiner i aktion ute i europa på hotellen. De är avvikande. De har inte grundläggande kunskap om arbetets art.
Vi ser i sverige att människor stoppas i sin yrkesutövning eller sin inlärning. Detta är en attityd. Man tycker det är kul att stoppa plugghästen. Och förorten, kan man hitta något där.
Egna, lokala kursplaner. Arbetslösa skall in i skolan och använda slöjdsalar och köket för kurser. Och tidningar tystas ner, bara för man tycker det är roligt.
Har man som jag sett färgan från tanger i tarifa, så är invandrare inget märkvärdigt. De är för många.
Har man som jag sett arbetetets organisering i paris eller belgrad så är man inte imponerad av vare sig kommunistländer eller afrikanska länders utbildningssystem. Och har man sett hammarkullekarnevalen är man inte imponerad av svensk förortsstandard att organisera arbetet, och detta är en åsikt som jag delar med hela europas journalistkår. Som med egna ögon sett samma sak som jag. Vi kan kalla mig guiden.
När jag ifrågasätter lokaltidningarnas nyhetsflöde är detta strategiskt. Hela världen förstår exakt vad som pågår inom svensk tidningsvärld. Och detta är oacceptabelt.
Kamratgruppens lojalitet. Människor som inte har definierat arbetsproduktivitet och tjänstekvalitet i ett internationellt perspektiv skall över huvud taget inte yttra sig, det är det första. Att ha åsikter om en branschs utformning kräver kunskap inte kultur. Det är det andra.
Och när man visar upp en kultur skall man åtminstone besökt landet som man hävdar att man representerar det är det tredje.
Hela världens journalister vet exakt vad som pågår i svensk journalistik
Hela världen vet exakt vad som pågår i svenska skolor
Hela världen vet exakt vad som pågår inom svenska hotell
Och detta handlar inte om att folk pratar. Vi har en annan organisering än att utföra arbetet. Man har en kontrollfunktion som är tidskrävande.
Att tysta ner kan ha sina konsekvenser. Man kan skämta sexistiskt och man kan tycka att lyteskomik är intressant. Och förstår man inte att man är ett lyteskomiskt inslag så är det ingen som är intresserad av att tala om det.
Andra generationen invandrare i ett europeiskt perspektiv. Frankrike, spanien tyskland anses som extremt obildade, utan anständighet. Någonting som man helst inte vill hantera. En spanjor en fransman och en tysk är för oss en människa som kommer från ett annat land, men är i sitt eget hemland en ursprungsbefolkning. Och i sverige tillhör de människor som är födda i sverig av svenska föräldrar ursprungsbefolkning och börjar man ge sig på dessa individer och hävda att det är kulturellt, då åker man av banan. Och det är så självklart att detta behöver man inte nämna, formulera eller tolka. Och ger man sig in i undervisningssystemet då åker man av banan och ger man sig på den fria pressen och kallar det ta kulturellt, då åker man av banan. Och detta är så självklart att det behöver man inte ens nämna. Och fortsätter man mopsa så blir man ett lyteskomiskt inslag och där är sverige idag. Hela världens journalister har sett göteborgs självutnämnda lyteskomiska elit i aktion. Överlevnadsläger i naturreservat, kursverksamhet i skolans lokaler, karnevalsuppvisning i kulturell sfär och de har följt organiseringen av spejare och kontrollanter.
Det är olagligt och det är pinsamt. Man har inte världens förtroende. Man anses vara skit under naglarna. Och nu hamanar vi i rasismen. Och nu har man gjort bort sig. Nu är argumenten transparanta. Nu är kraschen ett faktum. Och nu har cykeln punktering och hunden har löss. Och tandborsten är spretig och tandkrämen är slut. Och arbetet på försäkringskassan inget roligt och diskrimineringen ett ord på världens agenda. Kvarterspolis, journalist, advokat. Stick och brinn göteborg. Ni är ur leken. Ni är ett lyteskomiskt inslag.
