jag anser att en språkligt konvention i svenska språket saknas i dagens texter. beskrivningar har ett ordval och känslor har ett annat. om man är arg skall detta synas i texten. detta sker inte idag, man kan fråga sig varför?
i franskan finns de tydligt. om man läser le soir eller le figaro ser man direkt i ordvalet hur skribenten reagerar på nyheten, även hur orden flödar. detta sker inte i svenskan lika självklart.
jag har bloggat klart. det är tråkigt.
