Den lilla hunden möter upp i hotellreceptionen på det trestjärniga hotellet sköna rum i Uddevalla. Hunden är söt och trevlig, lite väl nyfiken bara. Det är inte bekvämt. Men han är tydligen van att var i centrum hela tiden, för han får uppmärksamhet säger ägaren.
Jag blev orolig över branden i vandrarhemmet och det visade sig att det var löss som orsakade allting.
I göteborg har alla hundar löss, det vet man om man bor i förorten och har rötter från främmande land.
Det var ju så att när jag kom till förorten, efter en tids arbete i centrum. Vi pratar daghem nu. Så kom det barn som var sk hemmabarn och hälsade på. Man var nyfiken. Och detta gör man inte i centrum i göteborg. Hemmabarnen ville ha grejer. Och jag tycker inte detta är ett lämpligt beteende. Att kliva in på en kommunal verksamhet där man inte har tillträde och börja tigga. Men detta är tydligen göteborgsmodellen. Vi läser om mutskandaler, fribiljetter och trasiga spårvagnar. Man tigger i göteborg.
Då jag påkallade detta beteende stötte detta på mycken indignation av förortens kvinnor. hur kunde jag påpeka ett fel hos deras barn. Jag känner ju inte ens dem. De sökte upp mig på min arbetsplats.
Och barnen tigger. Då får vi väl skaffa en hund då, och visa hur man lär lägre stående varleser att inte tigga. Jag tog med hunden till daghemmet och ingen var allergisk. Tvärtom, flera föräldrar tyckte att edtta var intressant. Barnen fick lära sig att ta hand om en hund på daghemmet, och man kunde ställa frågor och lära hunden att inte tigga.
Kanske man skaffade en egen hund till barnen senare.
Och nu blev edt stor uppståndelse i området. Människor som inte hade med saken att göra hade åsikter om hundar på kommunal verksamhet. De kunde ha loppor och löss.
Hunden togs ur verksamheten och se. Det kom löss i barngruppen. Men hunden var inte kvar. Va konstigt.
Det föds barn i japan med genetiska skador än idag, efter atombomben. Och det finns förorten. Där argumenten växlar efter humör och efter årstid, inte efter logik, lagar eller anständighet som i till exempel göteborgs centrum, där barnen är exemplariska. Det var barnen i förorten också till slut.
Det måste vara svårt att vara latinamerikansk politisk flykting, när man har så stora bekymmer över hur den kommunala verksamheten styrs i samråd med föräldrar. Och man tigger. Nu funderar jag på båtarna i mexico, är de städade. Det var ju så att oljekatastrofen i mexikanska golfen, detta sedan länge utfiskade vattendrag har en del fattiga mexikanska fiskare. Har de städat båtarna, man vill ju inte ha petrolium i maten.
Man tröttnar. Det är argument så man har inte tid. Och detta tar tid. Självklarheter och bagateller förstoras upp av dessa latinamerikanska prinsar och prinsessor. Och ingen orkar förklara för dem att åsiktsfrihet är inte det som kommer ur din mun. Det är trakasserier.
Be mig inte förklara varför situationen i malmös rosengård ser ut som den gör. Be mig inte förklara varför det väller in illegala vapen i staden malmö. Och koppla för guds skull inte in förföljelse, stölder och tiggerier i detta. Det är fria människor som har en historia bakom sig och ett antal individer som anser sig ha åsiktsfrihet och yttrandefrihet.
Vi har alla rätt till integritet, etnicitet, religion, genus och det finns en anständighet. Nu ska jag till belgien och ta kontakt med turistdelegationen och diskutera outbildad arbetskraft, hygien och försäkringar med dem. I Belgien. och jag kommer inte att stjäla cyklar, eller knarka eller spela kung i baren.och hunden har inga löss, och alla kom ur vandrarhemmet utan brännskador eller andra men, tack vare personal.
