jag sitter här och funderar på pragmatiken och metaetik. det är ju inget man diskuterar vid frukostbordet, inte jag i alla fall. men jag vill ändå ibland klargöra för mig själv var jag står i olika frågor.
materialistisk verklighetsuppfattning. det finns begrepp även om jag inte ser dem.
Pragmatik är ett begrepp inom språkfilosofin och språkvetenskapen och innebär läran om språkets användning och hur fraser tolkas olika beroende på dess kontext.
Metaetik är studiet av etik ur ett semantiskt, metafysiskt och kunskapsteoretiskt perspektiv.
Internalism syftar inom moralfilosofin på teorin som innebär att värden per definition är sammankopplade med motivation
Externalism syftar inom moralfilosofin på teorin som innebär att det inte finns någon nödvändig koppling mellan värde och motivation. Det att man handlar i enlighet med ett värde kan exempelvis snarare bero på att man uppfostrats till att göra det som anses vara värdefullt.
just nu har jag väl ingen egen formulering eller definition, utan för fortfarande ett resonemang.
om man kopplar pragmatik till internalism. vad får man då?
fraser tolkas olika i olika kontext. informationen vi får bearbetas och leder till ett passivt eller aktivt beteende. vi agerar eller vi agerar inte.
internalismen menar att vi måste förstå all kunskap och även om vi när vi vet behöver vi inte agera, fast vi borde. låt oss kalla det likgiltighet.
pragmatiken och externalism. vi erhåller information, vi förstår inte syftet, men uppfostran gör att vi lyder en auktoritet.vi agerar mer för att få beröm än för att vi vill det.
“dom säger det. och då gör jag så.dom gör så, då ska jag också göra så”
hur kopplar man detta till metaetiken, läran om etiken. hur är etiken konstruerad.
samhället är en social konstruktion, med vissa konventioner. språkliga konventioner. vi har vissa beteenden kopplade till språket. vi visar ilska, glädje osv.
informationen är konstruerad för att passa de konventioner vi har i samhället.och agerandet skall följa vissa konventioner. etiken är en moralisk konvention. vi har rätt beteende som främjar samhällsutvecklingen, fler får det bättre, slipper våld, misshandel, stöld och rån, och vi har felaktiga beteende, fler blir drabbade av våld, misshandel, rån och stöld, eller förföljda, kontrollerade.
om samhällsutvecklingen främjas av våld, misshandel, stöld och rån, förföljelse och kontroll, är detta etik.
om grupper i samhället främjas av dessa beteende. det stärker deras privilegier, är detta etik.
eller om någon får beröm, erkännande av att utföra dessa beteenden, är det etik.
metaetiken kan ses ur flera aspekter. semantiska aspekten hur vi tolkar det som sägs eller skrivs. hur vi tolkar informationen bokstavligt.
metafysiskt. handlar om allts grundläggande natur. finns moraliska fakta eller är det värderingar inom en kultur. ett samhälle. kan man mäta moral eller har man morla eller har man inte moral. finns det graderingar.
eller metaetik som kunskapsteori. kan man ha kunskap om moral. kan man vetenskapligt definiera moral.
jag har nog en kunskapsteoretisk syn på moral. moral kan behandlas vetenskapligt. i diskurser. man kan ha kunskap om moral i ett samhälle. den skall kopplas till tid och rum och pragmatiken gäller. tolkningar i en kontext. internalismen och externalismen är instrument för förklaringar till moral och agerande utifrån kunskapen om moral. så tycker jag att det är.
