torsdag 9 juni 2011

vi är alla kor bakom stängslet, en påse hö och vi har att göra….

Dessa människor som lever på soptippen i Brasilien är ingen mänsklig tragedi.

Man måste komma ihåg detta.

De är den yttersta konsekvensen av en felaktig miljöpolitik i ett politiskt och ekonomiskt system, sockrad med religion.

Det är allt.

Detta är fullt jämförbart med de turister som utan att ens fundera på avloppshanteringen kastar sig i böljan den blå på turistorten.

Detta är fullt jämförbart med dem som plockar bär och svamp i en DDT-besprutad skog eller mark.

Det är allt.

Men de lever i ett ekonomiskt och politiskt system, som anser att sopor inte behöver hanteras. De anser att grundvattnet inte tar skada av de kemikalier som läcker. De anser att de individer som lever i detta själva är ansvariga för sitt beslut oavsett om det är människor, katter, hundar eller råttor. De är själva ansvariga för sin existens.

De lever i ett strikt katolskt religiöst land, där hierarkier är ordningen och den högre är mer värd än den lägre. Och inge ifrågasätter detta.

Samhället är strikt segregerat efter ekonomiska principer och i en hierarkisk ordning, som effektivt används för att splittra åsikter och aktioner.

Därför bevaras de.

Dessa människor som tagit yttersta konsekvensen av den ekonomiska och politiska strukturen i samhället, har en annan ordning. Domänbaserad. De har domäner, inom gruppen. Revir.

Det är inget konstigt med detta. De lever i fred inom gruppen och delar upp området. Det gör man inom bondekulturen. Guldletarkulturen etc.

Det som kan hända är att utomstående skall kontrollera upp hur det är.

Man står passivt och tittar på, för att diskutera detta med grannar. Man har skaffat sig en information.

Man kanske aktivt vill skaffa information, och klär ut sig och har en säck och trampar på i soptippen och leker sakletare. Detta leder till konsekvenser. Man blir bortmotad. Det är inget kkonstigt med det. Om du plöjer och sår på en bondes ägor händer samma sak, eller tältar.

Det som händer är att sakletaren som inte fick leka sakletare ringer polisen och överdriver historien och på grund av den hierarkiska ordningen, vidtar polisen eller militären åtgärder.

Och detta är konstigt. Här är ett logiskt felslut. Här har informationens insamlande och bearbetning lett till ett felaktigt agerande.

Det finns människor som förstår detta i denna miljö. De reagerar på olika sätt.

En konsekvens kan vara att man håller familjemedlemmar inomhus inom den egna domänen för att slippa konflikter. Man vill inte delta i de informationssökande, konkreta lekarna, utan isolerar sin familj på etiska grunder. Man stoppar inte ordningen, man deltar inte i ordningen.

Detta leder till att familjen får en begränsad referens, normen blir hemma med familjen. Referensen är att inte delta. Vilket begränsar kunskapen om verkligheten. Det är logiskt.

Det är en konsekvens av den katolska religionens inflytande i ekonomiskt och politiskt system i soptippens närhet.

Om du som god västerlänning i all välmening har åsikter i detta, får detta konsekvenser för dem på soptippen.

Glöm inte detta. I en hierarkisk ordning påpekar man inte vissa saker. Det är spelreglerna, och spelar man inte efter de uppgjorda reglerna blir följderna katastrofala och de oskyldiga drabbas. De svaga. Kvinnor och barn.

Sedan kan du stå där med fingrarna i munnen och säga. Jag visste inte. Jag tänkte inte på detta. Och nu ska jag lära dig detta, och det är ingen rolig lektion .

Detta är den tradition som finns i brasilien och den skiljer sig inte särskilt mycket från liknande stater i detta område.

När dessa människor byter miljö, kommer de från ett ekonomiskt och politiskt system sockrat med religion. De har en erfarenhet och en tradition, och de har en begränsad referensram om verkligheten.

När dessa börjar agera i ett annat ekonomiskt och poliskts system, sockrat med en annan religion, blir konsekvensen en tragedi, i ett mångkulturellt samhälle.

Man skapar hierarkier som inte existerar annat än i sinnevärlden. Man skapar konflikter emellan grupper som inte existerar mer än i sinnevärlden. Och man skapar logiska felslut om verkligheten utifrån sin tradition, erfarenhet och referensram.

Man har en dålig kunskap om samhällets konstruktion, och kompenserar den med sin tradition.man ser inte att europa har haft två världskrig med människor som fortfarande lever. Man ser inte kvinnans frigörelse som var en stor rörelse under sjuttiotalet. Man ser inte att kristendomen inte är katolsk eller ens betydelsefull. Man ser inte detta.

Och agerar utifrån detta.

Man ser inte Europas utbildningsystem som ett fenomen i ett demokratisk och jämställdhet normerande samhälle. Man tycker inte att de lär barnen rätt saker. Utan agerar utifrån sin tradition. Man vill söka information om detta märkliga, inte objektivt utan med förutfattade meningar. Och genom sin hierarkiska tradition om hög och låg har man rättighet att göra detta. Det är rättvisa.

Man har en utomstående roll som observatör egentligen, men agerar som om man deltog. Masn söker information som man ska diskutera med grannarna. Det kan vara intressant.

Lite mer medvetet. Att samla information.

Samhället tar avstånd från detta beteende. Det är för extremt. För avvikande för impotent, fegspel för att tas på allvar. Man måste skydda oskyldiga människor, skolbarn och lärare från denna objektifiering.

Vi måste ta hänsyn till ursprungsbefolkningen. Lika väl som man måste ta hänsyn till soptippens befolkning.

Det är ingen normalbegåvad som skulle ställa sig på soptippen i brasilien och skrika

Ni skämmer ut landet. Ni skämmer ut brasilien. Ingen normalbegåvad skulle göra detta. Ingen politiskt skolad skulle anklaga regeringen för detta. De lever i en ekonomisk och politisk verklighet och spelar efter de spelregler som samhället äger. De bevarar rådande ordning. Det är deras domän.

Världens förakt har småfolket. De strax över de människor som lever på soptippen. Där ges ingen nåd.

Deras okunnighet, deras högfärd, deras lögner och deras agerande har enbart världens förakt. Och nu kommer vi till misstro. Alla relationer skall ha ett ömsesidigt förtroende, annars är det ingen relation. Ett mellanskikt i samhällsstrukturen lever isolerade från botten och från toppen. De lever för sig själva. Med en egen verklighetsuppfattning. De har inte världens förtroende och de har ingen väg ut. Inte neråt och inte uppåt.

Och detta kan man använda i politiska syften. Det kan koka över. Men man måste vara försiktigt så att det bara är där det skall vara i mellanskiktet. Man får inte störa oskyldiga människor. Det gör man inte. Det är inte kytum.

Vad gör man åt soptippen. Jag vet inte, jag bor inte där.