Det finns universella sanningar, som gäller alla människor i alla tider, men dessa sanningar fungerar inte i yrkeslivet.
Alla yrken indelas idag i kulturer. Med specifika kutymer, speciell terminologi och utbildning. Att som outbildad delta i dessa yrkeskulturer kräver tid.
Om man skall introducera en lek på daghemmet, skall man tänka på utbildning, språk, grupptillhörighet och härkomst.
Om man kommer från ett invandrarland med lägre BNP, en statusskillnad i genustänkande måste man komma ihåg att all lek legitimerar landets kutymer. Att applicera denna lek i ett land med högre BNP och en jämställdhet i genustänkandet, får omvänd effekt. Leken blir missanpassad och ger ett ointelligent intryck av dem som leker denna malplacerade lek.
Omvärlden får en negativ bild av dels leken, av gruppen som leker, och härkomsten. Man har tagit sig vatten över huvudet.
Om jag som utbildad pedagog introducerar en lek på ett daghem ser jag till klasstillhörighet, gruppstorlek och intelligensnivå.
Jag anpassar aktiviteten till sin kontext, det är så vi gör i sverige.
Outbildad arbetskraft från främmande länder som introducerar sina hemländers lekar faller i status. De anses märkliga, tröga och missanpassade.
Att leka rollekar och byta roller är en pinsam verksamhet som har föga utvecklingspotential, det är en återvändsgränd.
Om jag skulle vandra runt i oxelösund och föreställa beduin, varför. Det som skulle hända var att jag skulle skämma ut beduinkulturen och skämma ut sverige som jag är född i. jag skulle anses som märklig, och min lojalitet med beduiner skulle ifrågasättas.
Vad lär jag mig om beduiner. Inget. Vad lär jag mig om samhället. Att om man är oförskämd blir man tillsagd, detta är inte rasism. Det är den sociala konstruktion vi lever i. om man ljuger får man lägre status och ingen information. Man kan inte hantera den. Alltså ingen information och man lever i ett vakuum.
Lögn är ett beteende vi inte accepterar i denna sociala konstruktion som svenska samhället utgör. Och det är oväsentligt om lögnen presenteras av en outbildad vikarie, en svart kvinna eller en journalist. Lögn är ett oacceptabelt beteende.
Det kan finnas tankekonstruktioner om varför man ljuger. Man hittar på. Man visste inte och det var det enda man kom på. Man leker. Man har en lojalitet. Men det är oacceptabelt i detta samhälle.
En lögnare betraktas som en mindre vetande, och informationen uteblir och alla blir mindre vetande.
Yrkeskompetens kan inte delegeras. Uppgifterna kan utföras mer eller mindre väl men yrkeskompetens kan aldrig delegeras. Och yrket lärs inte ut via utbildad lär upp outbildad. Vi har inget lärlingssystem i Sverige, därför lär utbildad arbetskraft inte upp outbildade, det är kutymen inom svenskt arbetsliv. I sverige utbildas man i yrket. Det kan vara svårt för invandrare att förstå detta, eftersom de har sina kulturella mönster med sig och inte kan ta in de kutymer som råder i främmande land. Konstigt anser jag, märkligt.
Men det är jag det.
Vi har individer i svagare positioner som måste bevisa sin lojalitet genom att utföra olagligt agerande. Varför skall detta fortgå, och varför överhuvudtaget ägna tid och kraft att utröna en gräns för lojalitet. Det är mindre vetande människor som måste testa den gränsen. Sätt dessa människor i S &M hörnan på reperbahn så får man se hur långt man kommer. Hur mycket stryk man tål och hur mycket förnedring man vill ha för att sluta. Det är väl därför man ljuger. Det är väl därför man testar lojalitet för man vill ha stryk. Man kan inte tänka själv, man kan inte ta en tillsägelse, alltså får man söka sig till de platser där fysisk aga är tillåten. Hos den prostituerade med sadism som spetskompetens. Och hon är proffs. Du får leka, du får ljuga och du får skoja tills gränsen är satt. Och hon kan alla förtryckarsystem och dess metoder utantill. Där kan du testa lojaliteten inte i yrkeslivet. Ambassader, datoraffären, banker.
Har du ingen moral? Har du inget folkvett?
Och om jag under min vistelse i kroatien inte hade betalat hyra för den lägenhet jag hyrde, under förevändning att jag skulle ha tjänstebostad då jag arbetade med att studera stadens gatuliv hade jag fått stryk. Hade jag inte betalat maten eller uttryckt negativa åsikter om grannarnas intelligens, tvingat dem att prata svenska hade jag fått stryk och därefter spärrats in på stadens häkte. I den kontext jag befann mig betalar man sin mat, sin hyra och är inte oförskämd. Och detta behöver inte testas. Det finns en gräns och passerar man den gränsen får man stryk. Om jag tycker att min närvaro i landet är så fullkomlig att jag skall ha betalt för min insats får jag nog driva den frågan politiskt, ingen hade krävt eller ens frågat om jag ville komma, eller skulle komma. Det var mitt val.
Jag var invandrare och det förväntas att jag kan landets kutymer, om jag inte talar landets språk kan jag inte få information. Logiskt.
Här i Sverige finns exakt samma situation. Man betalar sin hyra, sin mat och är inte oförskämd och påtalar grannars bristande intelligens. Och om polisen i sverige diskriminerar kontraktsinnehavaren av lägenheten till förmån för utomstående handlar det om korruption och det är fnaskigt.
Och ändå finns det idag lägenhetsinnehavare som skall testas i lojalitet och försörja individer från främmande land mot sin vilja, utan åtgärd. De säger att de vill det är motivationen.
Och jag kunde serverat vilka lögner som helst om hur det är i sverige om hyror och mathållning det hade inte hjälpt. Och den kroatiska polisen hade inte hjälpt mig, det ska vi ha klart för oss. Och det hade inte hjälpt om jag sagt att jag inte kan prata. Det var fel på kroatiska språkutbildningen, eller att i Sverige gör vi så. Jag hade betraktats som missanpassad, socialt störd. Och det hade jag fått leva med.
Sjukt.
