läser i metro att man inte får skoja med slavhandel. den afrikanska gruppen känner sig hotade.
då tycker jag att vi ska ta och titta på de ensamstående kvinnor som har en afrikansk pojkvän. hur behandlas hon. får hon ha sina manliga vänner?
får hon ha sin kulturella frihet. i sverige är kvinnor inte afrikanska. får hon studera?
är föräldraledigheten delad?
svenska kvinnor i Sverige skall lev som svenskar, prata svenska, umgås med båda könen, studera på universitet, vänta med barnafödande tills utbildning och ekonomi är iordning. svenska förhållanden skall var jämlika.
att leva i sverige med en svensk kvinna innebär att den svenska kulturen är gällande, inte sant.
och om den svenska kvinnan vill spela afrikanska trummor i en kvinnlig orkester skall hon få göra det, inte sant?
den svenska kvinnan som inleder ett förhållande med en afrikansk man behöver inte ta hänsyn till afrikanska seder, då är det en tillbakagång. samhället måste utvecklas och skall hon göra hushållsarbete så skall det avlönas med pengar. annars är det slaveri.
inte sant.
och så kanske vi i fortsättningen slipper se obsceniteter, antydningar, efterapningar och härmningar i de afrikanska danserna.
varför är denna afrikanska man inte mer mån om att håll rent i de afrikanska grupperna som att orera om ett svenskt djungeltema. av alla de afrikanska danser vi får se i olika kultursammanhang betalade av stat och kommun är det få som är autentiska utan de är fyllda av påhittade gliringar och antydningar riktade mot den svenska befolkningen.
man brukar sopa rent framför egen dörr innan man börjar sopa framför andras. det är svensk kutym. är det första gången denna afrikanska man är utanför dörren eller?
