jag har en bred erfarenhet av sveriges institutionella konstitution. och jag är så besviken.
jag anser inte att delegeringar och avbytare är en lämplig verksamhet för
banker
sjukvård
tandvård
försäkringskassa
skolor
socialkontor.
jag kan förstå att det är spännande att kliva in i en roll där man inte hör hemma. man är för dum. det är spännande. jag bjuder inte på det. vill man ha en hög position i samhället rekommenderar jag tornet i liseberg. det är det enda jag kan erbjuda.
göteborgs norra förorter och jag har många ouppklarade samtal och andra göromål och denna debatt är inte av lustig karaktär. har man åsikter om svenska skolsystemets språkundervisning och inte ens har ett ordlexikon i hemmet, då har man bestämt nivån.
i min kultur råder tand för tand, öga för öga.
oavsett om det gäller falska elräkningar, avlyssning av telefoner, eller obildad och arrogant personal i institutionella sammanhang.
politiker i stadsdelsnämnder eller kulturpolitiska konsekvenser.
skillnaden mellan apor och människor är att aporna inte behöver instruktionsfilmer för att föröka sig. och att apor inte har erektionsproblem. det är min nivå.
jag ska köpa ett slott för pengarna som jag har rätt till. jag firar inte födelsedagar, jag har ingen bil, och jag diskuterar inte med obildade människor. jag gör ljud och gester så får de tolka in innebörden i dessa ljud och det kan bli vad som helst.
jag har talat. och om fem år kommer detta land att ha en helt annan konstitution där politiker inte skjuts i huvudet. där politiker får göra det de är valda för och journalister har rätt att utföra sitt arbete utan inblandning från allmänheten. vilka delar av de främmande kulturerna vill man se. i ett igenkännande perspektiv? det kan man fundera på.
