jag åker inte tåg i åsteuropa.
ag åker buss. tåget är billigare, men
bussen är säkrare, personalen har en dräglig arbetsplats, de har reglerad arbetstid, raster, och en avbytare på längre turer. de är anställda av internationella bolag eller nationella bolag som måste konkurrera med de internationella. vilket ger en kvalitet för kunden.
tågpersonalen har gamla tåg, manuella kopplingar, giftiga ogräsbekämpningar.
och ingen östeurope går ut och rensar banvallen för att slippa gifter i grundvattnet. det ska vi veta.
och personalen har gamla kläder, uniformer och arbetskläder för banarbetaren. och ingen östeurope höjer rösten för dessa människors arbetsvillkor. och detta är det första man möter som turist om man tar tåget. och eftersom det är billigt åker många unga svenskar tåg i östeuropa när de är ute och upplever en främmande kultur. och det är inte tågpersonalens arbetssituation man diskuterar i facebook. detta ser man inte.
sverige använder miljötänkandet i sin reklam, det gör man inte i östeuropa. och det är inte så att rälsen tar slut vid gränsen. den hänger samman med västeuropa. nytt land, ny personal, men det är samma usla arbetsmiljölagstiftning som gäller hela detta område. arbetaren har en outhärdlig situation och detta märker inte svensken som är ute med ryggsäcken och åker billigt tåg.
men varför skickar man ut dessa varelser i världen?
vad ser de? vad gör de? hjälper invandrare eller vad? jag vill inte se dem och definitivt inte få mina skor sönderskurna av dessa emotionellt störda varelser. de är helt av banan.
