måndag 4 april 2011

uppfostran av intellektet

Silkespapper runt lampan

En kvinna i min närhet som jag beundrar mycket och det är inte många, det kan jag lova. Men denna kvinna är extra.
När hon uppfostrar sina egna barn är hon mycket skarp, riktigt skarp och det betyder att hon tar ansvar för sina egna barn hon tar sina moder skapliga plikter på allvar, fullt ut.
Hon uppfostrar sina barn själv och utan inblandning. Detta är privatliv, integritet.
Men hon har också en annan teknik i lära för livet. Hon vädjar till intellektet. Hon smickrar inte, eller köper barn eller ger dem godis.
Hon berättar för barnen, vi gör så där jag kommer ifrån. Vi pratar med varandra inom familjen, och vi berättar. Där jag kommer ifrån är fantasin en del av verkligheten. Detta är lokalt förankrat och man måste lära sig språkets nyanser.
Det är en lokal tradition, berättandet.
När denna kvinna en särskild kroppshållning och har en ton i rösten så vet alla som hon berättar för att detta är ingen sanning. Nu skall man tänka efter på vad man säger, hur man säger och hur man beter sig.
Detta är en markering innan man passerat gränsen och då blir det bestraffning. För en utomstående låter det som en familjeanekdot som någon tuggar om och om igen. Men för den invigde, en sluten krets är detta något helt annat.
Berättelsen skall inte tolkas konkret, det är ingen instruktion utan en privat uppfostringsteknik.
Historien vädjar till intellektet och är mycket privat.
En historia kan vara.
När morfar var lite var familjen så fattig, så fattig att i juletid var det enda de hade att pynta med ett silkespapper runt lampan.
De var inte fattiga. De hade julprydnader.
Men i historien var det silkespapper på lampan, och de tyckte detta var så fint, så fint att de gick ut och tittade hur det såg ut utifrån.
Åh så fint.
Där jag kommer ifrån är dessa ord en ironi. Det finns en övertydlig ton i detta. Du går med håven och får svar därefter.
Vad denna historia handlar om är att man är fattig i huvudet, man är ointelligent och det är dags att titta på sig själv utifrån. Alltså analysera sitt beteende, själv utan inblandning.
Hur man uppfattas. Jag har inte sett denna klokhet på mycket länge.
Detta är en symbolisk berättelse i en specifik kontext. Den kan inte appliceras på en annan kontext. Den blir pinsam om man försöker efterapa den och bara pinsam.
Jag har sett människor ta över specifika familjetraditioner och tror att de gör något bra av detta genom härmning. Det blir bara bissart.
Strategier för att fostra sina barn.