lördag 10 december 2011

arbetskraftens nivå presenteras i hotellentren

När man kommer till det tvåstjärniga hotellet i bilbao. Man möts av en blonderad kvinna som inte pratar engelska, hon ställer sig och ljuger, och klarar inte ens av att skriva ut ett kvitto, i detta självständighetsivrande baskien.

Man blir inte imponerad. Konflikten uppstod i att den baskiska människan kände sig diskriminerad.

Och sp vandrar man runt i detta självstyrande baskien och ser jeansen, hamburgerreklamen och de utländska investeringarna aa moderna kontorskomplex.

Man förstår att det inte är för att äta lokala maträtter eller dansa baskisk folkdans man gjort dessa investeringar. Det är enbart en kapitalets maktdemonstration. Här , detta finns inte i andalusien skall man skaffa sig inflytande.

Den andalusiska kakelsättarindustrin rör man inte. Här i baskien, självständighetsivrare med egna information. Man blir beklämd. Jag är törstig. Baskien behöver vatten. Och jag har inget till övers för den baskiska logiken. Och detta är en åsikt jag delar med stora delar av världen. Uppenbarligen.

Man har ingen global kunskap.

Göteborg.

Om man tror att två tilltäppta brunnar och att sakta skruva ur muttrarna från en skylt på ett tolvvåningshus är en kulturell yttring, har man misstagit sig. Det är inte kulturellt det är att nedvärdera den stad man säger sig bevara. När man erbjuds gratisbiljetter har man i ett demokratiskt styre två alternativ. Att tacka ja eller tacka nej. Det är tiggeri. Uppprojektet är ett tiggeri.

Göteborg har länge hållt arbetslöshetssiffrorna nere genom de sk lönebidragen. Dessa användes fel, och man byggde upp verksamheter i denna ekonomiska struktur.

Det är inte acceptabelt, även om göteborg har en stadsdelsreform och stadsdelarna har olika definition på politiskt arbete och politisk kunskap.

Det är en pastisch på gatans parlament som sker i göteborg. Det är en billig form av anarki, och det är något som arbetarklassen tagi avstånd från. Det finns säkert 10 procent illegala invandrare i göteborg som för mat och husrum utför små uppdrag. Det är slaveri, och man tycker att man hjälper varandra. Et är pinsamt.

Och det finns inga jobb. Det finns inga utbildningar. Det finns inget sätt att kommunicera med omvärlden då man har ett eget språk.

Och man förstår inte.

I sevilla, som hela kulturella världen stoppat i malpåse och vägrar diskutera med, där tar guardia civil in zigenare på mycket lösa grunder och misshandlar i häktet. Det måste hända något, och man ska ha något att göra.

I göteborg använder man den kvinnliga ursprungsbefolkningen till samma sak. Och tycker det är roligt.

Om göteborg legat i nryssland. Hade militär gått in och infört utegångsförbud och militären hade patrullerat varenda gata. Men det förstår man inte i göteborg. Man vet inte vad man gör. Och man har ledare. Man har ledare som instruerar. På ett eget språk.