Det finns i Sverige en gammal institution instiftad av arbetarrörelsen, vandrarhemmet. Detta var deras sätt att lösa semestern för industriarbetaren. Att man skulle kunna ges möjlighet att semestra och resa runt i Sverige på sina egna villkor. Man sökte information och rekreation.
Det är inte alltid det funnits kommunalt vatten i små byar, och för att störa det dagliga livet så lite som möjligt, så har man egna lakan som man tvättar hemma och man städar och man har självhushåll. Detta är historien.
Idag finns det nyradikala element i samhället som anser som sin plikt att förstöra denna arbetarrörelsens tradition. Man tycker det är låg nivå. Det finns hotell och det finns campingplatser som alternativ. Men man anser att vandrarhem är löjliga. Man tar över bemanningen och lånar ut hyrda rum till sina vänner. Man delar ut kläder ur gästernas resväskor, och man använder deras hygienartiklar. Detta för att ge sektorn ett dåligt rykte.
Man spottar på arbetarklassen. Vandrarhemmet skall vara vinstdrivande och bedrivas som ett företag, beskattas och använda företagets förmåner. Detta är inte likställt med att man skall få driften betald, elräkningar, sophämtning eller reparationer. Det fungerar inte så. Det finns en slags idioti inbyggt i dagens verksamhet.
Det är inte gästernas sak att informera ägaren om historien, det är tvärtom. Man kan tycka vad man vill om vandrarhem och skall man förändra verksamheten så använder man de parlamentariska politska metoder vi har i svenska samhället, man attackerar inte enskilda individer eller diskriminerar enskilda individer. Har sönder deras resväska, bara för att man inte tycker om…
Det fungerar inte så. Som gäst är man betalande och fri. Man har ingen skyldighet att visa upp sina ägodelar för nyfikna hyenor. Det fungerar inte så.
Var så god och anpassa di, detta är arbetaklassens institution och den skall bevaras, passar det inte så utnyttja inte dessa lokaler. Och man diskuterar inte gästerna med sina vänner. Detta är obildat, ouppfostrat och platsar inte inom arbetarrörelsen
Och brödkakan är betald.
I katerineholms vandrarhem hände det sig att jag åkte fel och kom fram sent. Detta ligger lite avsides till och jag hade som vanligt inte ätit på hela dagen. Det låg bröd framme och jag visste inte om det var gästernas eller vandrarhemmets. Under min vistelse betalade jag tjugo kronor i omgångar, men jag sa att det var till barnen, och det fanns en viss poäng i detta då mannen i huset andåg att hans privilegier kom i främsta rummet.
Under min resa i Frankrike och resa i spanien har jag störts och förföljts av svarta män, som jag aldrig sett, pratat med i hela mitt liv, och jag drar paralleller till Katrineholm. Brödkakan är betald, men mina kängor är sönderskurna, min internetuppkoppling använd samt 3.900 försvann. Dess konflikter har vi hela tiden i sverige. Man hittar på en anledning att få tjafsa. Och här råder det inga problem i att förstå, förmedla information. Men när det gäller lagar och regler i Sverige då r varje dag en ny dag. det finns gränser för vad man kan tolerera, och min toleransgränser är mycket snäva.och jag kommer att markera mitt missnöje och det kan vara kännbart.
