Sverige har vi stora problem med skolsystemet. I de stora städerna har man svårt att klara den obligatoriska undervisningen. Det är nedgång i betygen och lärarlösa lektioner och fler och fler outbildade anställs.
I de områden där befolkningen består av elever med utländsk bakgrund kan upp till 50 procent gå ur den obligatoriska skolan utan godkänt betyg och vad beror detta på:
I europa har vi haft utbildningar i ca 800 år. De första universiteten instiftades vid den tiden. Och vi hr en tradition i hur vi lär ut. denna tradition är lång och den är specifik för europa. Europa har en egen pedagogik. Och vi använder språket och vi använder logiken, och vi använder vissa ämnen för att bygga upp det vi kallar bildning, kunskap.
Om jag kommer till ett annat land, så upptäcker jag snabbt att de pratar ett annat språk, och jag upptäcker snabbt att deras skolsystem är annorlunda än mitt hemland.
Det blir nu min uppgift att lära mig det nya språket och lära mig Hur lär man ut kunskap?
Om jag inte förstår dessa två kriterier, blir frågan vad gör jag här, jag kanske inte borde ha sökt detta uppehållstillstånd?
Vi lever i en verklighet, i Sverige, där människor med invandrarbakgrund efter tjugo år inte tillägnat sig de svenska sspråkliga konventioner. Man kan inte skilja på kasus, man kan inte skilja på genus. Man kan inte skilja på interrogativa pronomen etc. och efter tjugo år skall dessa människor in i skolan och lära elever med annat hemspråk svenska, för att de vill det? betygen sjunker.
Vi lever i Sverige i en verklighet där lokala politiker i de stora städerna är så obildade att de inte vet hur man hanterar en sjunkande tjänstekvalitet i svensk grundskola. De har ingen kunskap om samhällets grundstenar, institutioner och infrastruktur.
Vi lever i en verklighet i sverige där omorganiseringar inom kommunal verksamhet är ett sätt att stoppa dessa privata ”hjäpa-varandra-2 organisationer. I dessa organisationer där man spelar översittare och moben ger sig på en individ. Detta pinsamma beteende är naturligtvis inte accepterat, men man trivs, likt engalen hund, med att se en individs möjligheter begrnäsas, i förorten. Individen skall lyda, och får inte påtala problem. Inom stadsdelarna omorganiseras verksamheten och detta till en inte oansenlig kostnad. Den kompisklubb som är anställd förstår inte detta. Och man ringer på kommunens telefoner, och man mailar på kommunens datorer. Och man organiserar och man fixar och donar.
Och man förstår inte att tjänstekvaliteten blir lidande, man förstår inte att ledningen vet vad man håller på med. Och man utvecklar ett slags antiförhållande till sin arbetsgivare. Man känner isg exploaterad, och utnyttjad. Och man har saker att göra och anställer själv en vikarie, för man behöver en paus. Och ännu mindre insatta personer backar upp. Man hjälper varandra. Och tjänstekvaliteten blir sämre, och skattebetalarna vill inte ha en dålig kommunal service. Men man kopplar inte ihop sin egen anställning med kravet på kommunal servicenivå. Och detta är probelmatiskt.
Om man kommer till ett land bör man ta reda på hur man undervisar. I sverige lär man sig läsa med en metod som kallas läsa på talets grund. De är få av de som arbetar outbildade och med invandrarbakgrund som känner till detta namn, och än mindre de språkliga konventioner man skall lära ut.
I det svenska språket finn avgränsningar. om man sitter i klassrummet och läraren säger nu skall bvi räkna, så är de fyrra väggarna en naturlig avgränsning för hur många individer på jordens yta som skall räkna de kommande fyrtio minuterna. Och det blir lite svårt om man behöver använda trettio minuter att påtala dessa överenskomna språkliga konventioner. Det gäller inte barnen i chile och det gäller inte de över femton år. De är inga barn. Och detta ägnar individerna i förortens skolor mycket tid till. Att utan kunskap om de språkliga konventionerna som de skall arbete utefter i ett system som de inte vet vilka metoder och pedagogik man undervisar utirfrån, där sitter man och funderar på hur många som skall räkna de kommande fyrtio minuterna, och detta tar tid. Det finns kulturella barriärer, det finns händelser i barndomen och det finns religiösa barriärer som gör att matematikboken inte hamnar på skrivbordet, öppnas och de tal som är dagen övning räknas. Det är så mycket annat i dessa skolor. Och varför anställer man outbildad personal. De känner barnen och man slipper stökiga lektioner.
Och tjänstekvaliteten sjunker och betygen sjunker. Och man frågar: vad gör du här, i klassrummet till läraren. Och han blir så förvånad och springer runt till sina kompisar och ringer på skolans telefon och mailar på skolans dator. Denna fråga var inte vad han väntat sig? Och så berättar han roliga historier med sexistiska inslag och detta skall vara en modell för verksamheten.
