I sverige har vi ambulerande försäljare, de så kallade marknads försäljare. Dessa människor reser mycket, och har stora kontaktnät, och de har en åsikt. De tycker saker, de ser saker och kan lätt avgöra var man har hamnat, och anpassar sortimentet efter detta.
Gnestadagen är en lantlig marknad, och det sortiment som var presenterat på den marknaden speglar Gnestabornas inställning. Och när det i Gnesta springer runt arbetslösa malmöbor med en sk global medvetenhet, och informerar gnestaborna om allehanda ting, så blir tragedin ett faktum. Man betraktas som mindre vetande.
Hammarkullekarnevalen är en kulturkarneval och sortimentet speglar den kultur som visas upp. Det är mycket barnarbete och det är produkter som producerats enligt omänskliga arbetsvillkor, som en spegel av en kultur man vill visa upp.
Och i sverige har vi lagar som säger att man inte får förfölja, inte får förtala och inte får uppvigla därför detta är diktaturens spelregler. Och så tar arbetarrörelsen avstånd, och så tar kapitalet avstånd och så tar miljörörelsen avstånd, och man har fullt utrymme, man har fri lejd, att visa upp sin kultur och sin politiska nivå. Och man har inte världens förtroende.
Och i sverige inom den östeuropeeiska språkgruppen finns stora motsättningar. De finns dem som anser sig ha flyttat till sverige för att skaffa sig en framtid för sig och sina barn. De vill delta i den svenska samhällsdebatten och vara en del av miljörörelsen, arbetarrörelsen och lämna hemlandets livsstil, och så finns de dem som anser att de i det nya landet kan inta diktaturens position och spela översittare över ursprungsbefolkningen. Man förföljer , förtalar och trakasserar. Och så stänger vi ner informationen och visar tydligt och klart upp för omvärlden, journalister, politiker v hur dessa människor beter sig och så får man själv avgöra vad som är rätt och vad som är fel. hur svårt kan det vara?
