Jag ser framför mig en kvinna i förorten i en svensk stad som vill bli journalist. Hennes skolbetyg är låga, hennes allmänbildning är låg. I hennes hem finns inga dagstidningar och det finns inga utländska tidningar. Men hennes dröm är att bli journalist. Om denna kvinna skulle bli tongivande, skulle journalistiken få en ny riktning.
Man skulle föra en debatt om utanförskapet. Denna kvinna tillhör inte arbetarklassen. Denna kvinna tillhör inte arbetarrörelsen, kvinnorörelsen eller miljörörelsen.
I hennes miljö är det naturligt att fälla uttalanden som
Balett är bensprattel
Opera är att skrika i falsett
Och violinmusik är att misshandla en katt
Och hon tycker att dessa uttalanden är roliga. I denna kvinnas hem finns ingen plats för barnkultur. De lever på hennes villkor, och hon lever på sin mans villkor. Där för att alla gör så. Och alla är dem som hon känner, i förorten. Att hon är inskränkt och fördomsfull förstår hon inte.
Hon fick ett vikariat, som korrekturläsare på en större tidning. Och man la in skämt om subjekt och objekt. Hon förstod inte det. hon letade stavfel. Hennes dåliga allmänbildning gjorde att historiska fakta blev fel. hon förstod inte detta. Man la in skämt om konditionalis, perfekt och imperfekt, och man frångick de språkliga konventionerna, och man överdriv ord och man överdrev ord, man la in bisatser, som fokus. Och hon letade stavfel..
Men så kulle tidningen omorganiseras, och då fick hon inte vara kavar. Det fanns inga pengar till korrekturläsare. Journalisterna fick själva korrläsa. Men hon tyckte att det varit roligt. Att göra lite nytta, och hjälpa till. Och hon hade mycket att berätta om journalisternas små egenheter. Hur mycket kaffe de drack. Och hur de åt, och vem som hade övervikt och vem som var singel.
Hon lärde sig mycket. Denna kvinna anser att hon kan prata svenska, eftersom hon är född i sverige.
Och i hennes omgivning i förorten, finns det hemspråkslärare som utan att tveka lär barn sitt modersmål eftersom han eller hon är född i landet. Och då kan man prata det språket.
Och de förstår fortfarande inte. Men de hävdar att de har en kultur. Och kulturen utövas i speciella lokaler, och i dessa lokaler har man även barnverksamhet med hemlandets kulturella inriktning.
Arbetarrörelsen tar avstånd från det här. Är man konflikträdd? Man har inte tid. Man måste tvätta bilen, men man har körkort. Och så är man nykter och knarkfri när man kör. Man är lite mesig och tråkig. Vill inte dricka öl mitt i veckan.
Kvinnorörelsen tar avstånd från detta. Det finns den skolan inom arbetarrörelsen som anser att kvinnorörelsen är en del av arbetarrörelsen och det finns de som menar att kvinnofrågor skall behandlas specifikt, utanför arbetarrörelsen. Detta platsar inte under någon av dessa skolor.
Miljörörelsen tar avstånd från detta, man anser att pappret är en ändlig resurs och borde användas på ett bättre sätt. Men det förstår inte hon, hon läser inga utländska tidningar.
Och i denna miljö, fälls uttalande som det står bara skit i tidningen , det går inte att läsa.
När blir åsikter en fördom? Och när blir och när blir en ism inskränkt, statisk och har överlevt sig själv. Denna stad har låg investeringsgrad. Detta beror inte på arbetskraftens sammansättning. Det beror på vatten och avlopp. Det är känsligt. Det kan bli översvämning.
