Efter en natt i bilbao promenerade jag runt i staden Bilbao, gick förbi Guggenheimmuseet man fann utställningarna ointressanta. Jag har sett dem förut, i andra sammanhang.
Och häpnade över den moderna arkitektur i form av kontorskomplex som omgav museet. Spektakulär modern arkitektur längs floden som rinner genom Bilbao. Och tanken slog mig att det är mycket utländskt kapital inblandat i en så självständig region som baskien.
Oftast brukar man investera i syfte att ha inflytande, men nu är ju baskien så pass självständiga så här måste syftet vara ett annat. Man kanske är här för att lära sig. När man läser informationen på internet är tonen kanske i respektfullaste laget och man anar att industriregionen har tagit sin självständighet till en helt egen nivå. Kanske en generösare politik än övriga spanien beträffande utsläpp i luft och vatten. Kanske man vet aldrig.
Arkitekturen är funktionell och anpassad till industriarbetarens standard. Bostadsstandarden i bilbao är tolerant, och renoveringsbehovet åsidosätts till förmån för en konfliktfri miljö. Lugn och ro.
Sverige har en sträng lagstiftning beträffande tillsatser i livsmedel, men baskien har valt motsatt linje. Ungefär sjuttiofem procent av de varor som säljs skulle inte platsa i en svensk matbutikshylla. Man är generös.
Baskien har en befolkning på två miljoner människor som pratar baskiska, franska eller spanska. Baskiska är ett sk isolatspråk vilket innebär att det inte har likheter med något annat omkringliggande språk. I vardagen använder man mycket gester och ljud för att kommunicera, och detta kan upplevas förvirrande för en utomstående. Jag är inte familjär med dialektala gester, för mig är det helt obegripligt.
Baskien har en egen tradition inom kokkonsten och man får anta att livsmedelsproduktionen i regionen är viktig. Närproducerade livsmedel, i en industriell region. Med stålverk, och liknande energikrävande industrier.
Baskien kallas det ”gåtfulla folket” och har egna sedvänjor.
i ett jämförande med de baltiska staterna, lettland, estland och litauen finner man likheter. Lokala maträtter, eget språk, egen musik. Men man finner också olikheter.
Om man i baltikum har satsat på nya miljöorienterad teknologi inom industrisektorn och hållit tillbaka kommunikationer, tåg, vägar, språvagn etc, så har man i baskien bevarat industrin intakt och
Vägar, tåg och stadens kommunikation är uppdaterad. Hur man skall värdera detta avstår jag från att göra. Jag vet inte hur man bör förhålla sig. I baltikum säger man sig vara miljövänlig, ett ekologiskt föregångsland. Och då kanske man jämför sig med de övriga slaviskspråkiga länderna i balkan. Polen, bulgarien, forna jugoslavaien.
Baltikum har byggt upp ett mycket väl fungerande skolsystem efter självständigheten från den ryska ockupationen. Man är allmänbildad och globalt orienterad i den yngre generationen, emedan den äldre generationen är mer nationalistiskt orienterad.
Hur skolsystemet i denna region följer nationella riktlinjer som franska, spanska eller om man har ett baskiskt skolsystem kan jag inte svara på. Men man får anta att självständigheten gett friheten att skapa sitt eget nätverk för information som presenteras i den baskiska tidningen. Och huruvida det baskiska universitetet anpassas till bolognaprojektet med standardiserad kunskapsplattform vet jag inte. Baltikum har slimmat hela sitt utbildningssystem i en anpassning till EU, och undervisningen sker naturligtvis på landets språk i de yngre åldrarna. Man har inte obligatorisk ryska, utan läser engelska.
Flerspråkighet inom nationen brukar leda till synergieffekten att utbildningen tydliggörs och genom att varje språkgrupp kräver samma kunskapsplattform brukar dessa länder ha ett uppdaterat och fungerande skolsystem. Belgien är ett exempel på detta. Schweiz likaså. Båda dessa nationer har fungerande skolsystem och välutbildad arbetskraft. Och vi kan anta att spanien har likadant. Med baskiskan och katalonien som motvikt.
Självständigheten innebär också att man har egna handelsförbindelser och egna handelsavatal i import och export av varor och tjänster, skilda från spanien men fortfarande inom EU. Och detta kan vara en intressant aspekt på självständighet.
har man egen import av kolonialvaror? och hur är den utformad?
den kvinnliga frigörelsen och kvinnorörelsen har inget utrymme i detta samhälle utan här gäller nog en fast hand och de riktiga värderingarna om hur relationen man-kvinna skall ske. kvinnans utbildning och livsval underordnas i denna struktur de manliga aspekterna på ett bra liv , och tydliga roller i de vardagliga bekymren. stad och matlagning.
hur barnpassning och förskolor är utformade vet jag inte, men anar att det är en släkting eller barnflicka om kvinnan har ett ärende utanför hemmets väggar. att vrida klockan tillbaka. hur definieras självständighet?
